Om man har en gröt i huvudet och har gått sönder, vad gör man då?



Min underbara vän ska läggas in på sjukhuset idag. Imorn ska hon opereras. Jag hoppas allt går bra! ♥
Jag ska egentligen göra en historia uppsats. Men Sitter och spelar Wordfeud. Är helt fast i det! Och är verkligen inte motiverad till att skriva alls. Den här uppsatsen kommer ta ett tag. Sugerrrrrrrrrrrrr. I helgen ska jag till min fina Annie i Vikingstad. Vilket innebär vin, kaffe och cigg. Mys! 
Vi kanske hörs senare, vem vet! 



It's something I'll never understand



Idag har jag inte ens lust att skriva om mig själv. Inser för varje dag som går att människor jag är omringad av är underbara. Och sen beter jag mig som ett asshole. Tack för att ni orkar. Jag blir bättre, tro bara på mig. 



Det är tydligt det som händer, jag är oförmögen att ens vilja se det.


Jag beundrar dig. Att du ens orkar med mig och mina toppar och dalar. Jag har vet att jag har sagt det förr och jag säger det igen; jag älskar dig. ♥



I hate myself for being who I am




Queen of the damned


Det finns dagar då allt känns så jävla bra. Då inget kommer i vägen. Varför finns inte de dagarna jämt? Jag hatar mig själv för den jag är. Och kom inte med nåt jävla snack om att jag är bra och allt det där. Hade du varit mig så hade du fattat vad jag pratar om. Då hade du förstått. 
Jag föraktar mig själv. Hatar det jag blir mött av i spegeln. Jag ska vara ärlig och säga att jag vill nå botten. Då slipper jag deala med verkligheten. Då kan jag bara köra och strunta i om det går åt skogen. Men det funkar inte så. Det vet jag. Men jag vill leva i en verklighet som motsvarar en jävla rockstjärnas liv! Utan alla groupies och droger. 
Jag får ofta skuldkänslor och skyller alltid på mig själv. Jag är en dålig människa. Blir oftast svartsjuk for no reason. Borde inte vara det, men jag har bara en människa att skylla på. Jag skulle vilja hänga ut honom och skriva vad han har gjort. Men det skulle göra mig till en minst lika dålig person. Så jag gör det inte. 
Jag ska försöka att inte tänka alls på det som stör näthinnan. Försöker jag tillräckligt mycket försvinner det. 

Det är faktiskt min finaste väns 18-års dag idag och hon förtjänar inte mer än all uppmärksamhet. Grattis till dig min fina! ♥
Och ikväll har det ryktats om utgång!



Två koppar Choco Exspress



I don't know what is right or what is wrong.


Jag försöker hitta fel på mig själv. Gör jag det så hittar jag ju varför jag gör som jag gör. Jag måste ta tag i mitt liv. Men det går inte. Jag trivs inte i skolan. Jag vill inte vara här, dock vill jag gå ut skolan. Men klarar inte av det. Jag har redan börjat skolka. Varför? Jag vet inte. Jag kan ärligt talat inte svara på det. Det enda jag kan säga är att jag hatar att gå hit. Jag avskyr det. Jag har inga att vara med. För alla mina kompisar går ekonomi. Och vi har en enda lektion ihop, och det är gympa. Och som alla ska veta som känner mig så hatar jag det. Har alltid gjort det. Gömde mina gympakläder i sexårs bara så jag kunde skylla på att jag glömt dem.
Men vad gör jag nu? Jag vill inte gå kvar här. Visst, jag har två år kvar. Men de två åren känns så jävla långt borta just nu. Jag engagerar mig inte ens! Jag vill läsa på distans, komma hit då och då. Men vänta, det är ju för svårt! Attans! Så vill skolan hellre ha en elev mindre som hoppar av än att hon fortfarande läser fast inte i skolan. Jag blir så trött på hela systemet!
Fast jag är nog den jag borde oroa mig minst för..



I'm on the edge


Det som stör mig mest är att folk som är yngre än mig har redan flyttat hemifrån. 



RSS 2.0